|
GAMMHETER
Denna websida uppdateras ej längre (sedan maj 2006) klicka på: Exergi B(y)rån
Rådgivning inom Energi,
VVS och Miljö
2004-03-20
VAD är nu detta? Blir det musei föremål? Nej
På begäran har jag skrivit ner några av mina ”anekdoter”. Hoppas att det är intressant läsning.
Men på tal om museum, så var jag o besökte VVS museet i Katrineholm i februari 2004
Det är ett riktigt måste för alla VVS intresserade!
En liten anekdot som jag kopplar ihop med museet.
På museet finns en panna som jag kände igen:
Pannan på museet är daterad 1939.
År 2002 gjorde jag ett jobb på Hotell Vindeln där tog jag nedanstående bild:
Denna panna är från 1917, dvs mer än 20 år äldre än museiföremålet, men i drift!
Jag har gjort en Foppa eller Vad är livslängden?
Foppan jag gjorde var att jag två tillfällen i rad lyckades knäcka två olika slalompjäxor!Forsberg har ju knäckt många par skridskor för att hans åkstil är så att han utsätter materialet för så stora påfrestningar att skridskorna inte håller. Nu är min åkstil i slalom inte alls av någon nivå att tala om men det var kittlande att göra jämförelsen med Foppa.
En mycket vanlig fråga är vad kan man förvänta för livslängd på .....................
Ja det kan vara många apparater men det vanligaste är värmepumpar och luft-luft värmepumpar i synnerhet. En trolig förklaring är att dessa apparater ofta har en lång återbetalningstid och då vill man ha en lång teknisk livslängd.
Apparaterna idag, och det gäller kylskåp, frys, värmepump m m, m m, är effektivare än gårdagens. Hur gör man effektivare värmepumpar eller kyl, frys.......?
Jo man gör kompressorn mindre och låter den gå oftare/längre så ger den ändå samma energimängd.
Gör man kompressorn mindre får den mindre lager och mindre friktion och den får klenare ventiler. Ja allt blir mindre/klenare och samtidigt effektivare. Att delarna blir mindre OCH att de får jobba oftare/längre innebär att slitaget blir större.
En klar utveckling är därför att våra allt effektivare apparater får kortare livslängd.
Det visar skadestatistiken från Folksam och många har säkert själv den egna upplevelsen att en frysbox från 1960 kan hålla i 40 år men dagens frysar håller ca 10 år.
Min Foppa lyckades jag med för att slalomspjäxor är gjorda i plast. Plast åldras och normal livslängd för ej specialbehandlade plasters hållfasthet är ca 10 år. Alla har vi väl varit arga över plastdetaljer som har gått av och produkten har blivit oanvändbar trots att det inte varit några andra fel.
Plasterna gör att livslängden blir kortare, men även den minskande mängd metall förkortar hållbarheten. En gammal militärcykel var tyngre att cykla med men den höll väl minst 40 år. Hur länge håller dagens lätta cyklar?
Pjäxorna jag lyckades knäcka var mer än tio år gamla.
Någon Foppa är jag inte, kommer aldrig att bli det heller.
Fjärrvärmesystemet som inte nådde ut.
På 80-talet jobbade jag en hel del med fjärrvärme, som konsult hos Allmänna Ingenjörsbyrån.
Vi gjorde bl a utredningar, besiktningar och projekteringar. Fjärrvärmenätet i Robertsfors från industriområdet via bl a Scandiamant över bron, ner mot läkarvillan och till kommunhuset och centrumhuset, fick jag i uppdrag att dimensionera.
Int’ hade jag gjort nåt sådant förut. Men ingenjör som man är, så fick det gå ändå. Det blev t o m ett litet dataprogram i Basic som jag kunde köra mot ”stor” datorn, via terminal, i Kiruna (Nord 100 hette datorn tror jag). Programmet var inte mer avancerat än att jag kunde kontrollräkna det jag hade räknat för hand.
Nåväl fjärrvärmen byggdes och kördes igång någon gång på försommaren.
När första köldknäppen kom i oktober med –10 till –15 några dagar, ringde telefonen en morgon. Om den hade kunnat bli röd hade den blivit det. Killen på andra sidan gav mig en sådan utskällning att jag lätt kunnat bli rädd. ”De här jävla konsulterna, de kan ta mig fan inte annat än ta betalt men dimensionera fjärrvärme det kan de inte.” Var endast en liten del av ordflödet. Jag lät killen vräka ur sig tills han nästan tappat andan. Då frågade jag: ”Vad är problemet egentligen?”. ”Vi får inte ut värme till kunderna”, blev det korthuggna svaret.
”Har ni haft några problem under sommaren då?”, ”Nej”.
”Okej, jag kommer i morgon bitti och så löser vi detta”
Det blev en nervös dag, hade jag dimensionerat fel? Jag räknade igenom alltihop igen. Nej jag kunde inte hitta några direkta fel. Nu hör till saken att det var första gången i historien (i alla fall i vår kännedomskrets) att vi satte in tryckstyrda pumpar med varvtalsreglering.
Jag ringde till pumpkillen och berättade. Han kunde inte komma direkt med någon förklaring, men tillsammans kom vi fram till att det sannolikt var något fel med pumpen och eller varvtalsstyrningen.
Jag kunde inte göra så mycket mer än att fara nästa dag och titta och försöka hitta något fel.
Under kvällen blev jag mer och mer arg över det sätt som jag hade blivit påringt.
Nästa morgon bestämde jag mig för att de skulle få igen. (Jag hade en bra relation till killarna som jobbade med fjärrvärme i Robertsfors, det var väl en bidragande orsak varför jag inte tyckte om sättet de hade ringt på)
Väl framme klev jag in till dem och sa direkt: ”ni behöver inte säga något mer för jag vet var felet ligger” (inte för att jag visste det, men…) ”Det är fel på pumpen”. Vi travade iväg till fjärrvärmepumpen och började undersöka den. Efter en kort stund kunde vi konstatera att pumpen roterade åt fel håll. Det hade blivit en elektrisk felkoppling. En elektriker kunde snabbt fixa till det.
När jag for därifrån sa jag: ”Okej, jag tar igenting betald för det här besöket, men nästa gång det blir något liknande kan ni väl vara lite trevligare när ni ringer, hej då!”
Hur kan en pump leverera värmeflöde när den går baklänges???
Pumpar har normalt bakåtböjda skovlar, vilket ger den bästa verkningsgraden. Går en sådan pump baklänges, blir det som om den går med framåtböjda skovlar. Verkningsgraden blir dålig, men den levererar ändå ett tryck och flöde. Pumpkapaciteten reduceras till ungefär en tredje del. Därför hade systemet fungerat utan fel under sommaren, det behövdes inte så stora effekter, men fallerat när det blev kallt och det behövdes större effekter.
Tacka och Bockar
En annan pumphistoria berättades av en ASEA service kille. Han hade bytt en ny pumpmotor på ca 10 kW i en fjärrvärmeanläggning eftersom den hade brunnit. Några dagar senare fick han larm om att det nyaste motorn hade brunnit. Han for dit igen och bytte motor. Denna gång ville han veta varför motorn brann hela tiden. Bytet kostade många tusenlappar varje gång. Han bestämde sig för att ligga över och vara först på fjärrvärmecentralen nästa dag.
Tidigt på morgonen for han dit och började snoka runt. Vid 7 snåret kom anläggningens driftansvarig. Han gick fram till pumpmotorn och Aseakillen följde efter honom.
”Ja det var då ett elände med den här pumpmotorn” sa driftkillen och i samma veva tog han av sig mössan och la den på pumpmotorn…………..
För icke tekniker kan jag fortsätta med att berätta att när han la mössan på pumpmotorn, stängde han för kylöppningarna som sitter uppe på (under dessa sitter en fläkt som blåser luft runt el-motorn för att kyla den). Hans beteende att lägga mössan på pumpmotorn varje morgon hade gjort att anläggningen var inne på den tredje elmotorn till fjärrvärmepumpen.
Bakfull?
En tredje pumphistoria kommer från Nordmaling. Efter att fjärrvärme hade byggts ut hade man problem på sjukhemmet med att få varmt. Jag blev inkallad och en inspektion i undercentralen för fjärrvärme visade ganska snabbt att vid ombyggnationer för fjärrvärme hade radiatorkretsens pump monterats i fel riktning.
Ett likartat fall som Robertsfors, i alla fall symptommässigt. Att sådant här händer kan tyckas obegripligt, eftersom det på pumphuset sitter en tydlig markering åt vilket håll pumpen skall monteras. Men vi är människor allihop och efter en natt med dålig nattsömn kan vad som helst hända.
I vinkel går trögare än rakt.
Apropå fjärrvärme så berättade en elev jag hade på 4:e året teknisk på Gymnasiet, som hade jobbat som fjärrvärmesvetsare, men som pga en yrkesskada omskolade sig, följande historia.
Efter att de hade färdigställt ett jobb och alla svetsar efter sedvanlig kontroll (delvis Röntgen) hade blivit godkända, fick man inte igång en del av nätet. Efter en hel del letande och spekulerande kunde man lokalisera var felet kunde ligga. Det syntes inga direkta fel så det som återstod att göra var att skära upp kulvertröret igen. Sagt och gjort. Vad visade sig, jo inuti röret låg en kvarglömd vinkelslip!
Även fjärrvärme behöver två hål.
En kollega till mig som gjorde besiktning av en ny del av ett fjärrvärmenät, berättade något liknande. Här var det en abonnent som inte fick någon värme överhuvudtaget. Mycket letande och skruvande i ventiler ledde så småningom till att det enda som återstod att göra var att skära upp servisanslutningen till huvudkulverten. Skärbrännaren fram och vad visar sig? Röret till servisanslutningen var påsvetsat utan att man hade skurit upp ett hål i huvudledningen! Det är klart att det svårt för vattnet att komma fram!
Rysstermostaten
Inom branschen kallas värmereglering vid övertemperaturer genom att öppna ett fönster för Rysstermostaten. Det är en metod som inte skall rekommenderas, men jag har gjort det 1 gång.
Jag höll på med inregleringar av värmesystem ett tag i mitten av 80-talet och denna gång handlar det om ett område med två större hyresfastigheter och ett ålderdomshem som hade gemensamt radiatorsystem.
Normalt gör man en inreglering genom att skruva på radiatorns inställningsventiler. Man ställer in dessa så att tryckfallsfördelningen i systemet blir rättvist och får då en jämn temperaturfördelning. Efter att man har gått en första rond gör man en rond till några dagar senare för att efterjustera.
Nu är vi på efterjustering på ålderdomshemmet. Jag går in i ett rum och där är en äldre ganska välbehållen dam. Besök hos andra har nästan konsekvent gett svaret att det blivit kallare sedan jag var där föregående gång. Det finns dock förståelse för att det inte kan vara hur varmt som helst och att värme kostar pengar.
På min fråga till den aktuella damen får jag det förvånande svaret att det blivit mycket bättre. Hon kan t o m tycka att det är lite för varmt ibland. Temperaturen är digitalt mätt 22 grader, såsom vi hade som mål med inregleringen. Jag vill därför inte efterjustera. Jag säger till henne att man kan minska värmen genom att skruva i radiatorns ventil och jag visar henne att hon skall skruva åt höger för att minska värme.
Jag har just satt min fot utanför dörren då hon ropar: ”Du, åt vilket håll skall jag skruva?” Jag går in igen och visar henne att hon skall skruva åt höger och jag skruvar ventilen.
Återigen på tröskeln ut, ropar hon: ”Du, förlåt, men jag har glömt åt vilket håll jag skall skruva”. Jag vänder om och går in. ”vet du, det är precis som med en vanlig vattenkran om du skruvar åt höger (och jag visar med handrörelser) då stänger du kranen och det slutar rinna vatten. Så är det med kranen på radiatorn också”, ”Ja just ja, ja tack skall du ha, nu vet jag”
En bit inne i korridoren hör jag henne ropa igen: ”Du, jag har så konstiga kranar”. Damen hade engreppsblandare.
Jag gick tillbaka och rekommenderade rysstermostaten.
Digitalt kontra analogt.
Samma år gjorde jag en inreglering på samma ort, men ett annat område. Även detta utspelar sig vid efterjustering. I en lägenhet med en kvinna i 65 årsålder får jag höra att det är åt skogen för kallt. Det är minnsan bara 16 grader. Kvinnan visar mig fram till en OK termometer som står på 17 grader. Jag visar henne min digitala, 2000 kronors termometer som står på 19,7. Nej det var fel på den, det var bara 16 grader!
OK jag lovar att jag skall justera. Jag tar fram verktyg och justerar upp en aning. När jag är klar kommer hon in går fram till OK termometern och säger att jag inte alls är klar för att det är fortfarande bara 16 grader. Jag förklara att det inte går så fort, värmen måste hinna komma ut i radiatorn och ut i rummet och det kan ta en bra stund. Jag lovar att komma tillbaka några dagar senare för att höra om det har blivit bättre.
Några dagar senare kommer jag tillbaka och hon är gladare men inte nöjd. Det är fortfarande bara 18 grader visar hon med sin OK termometer. Min digitala termometer visar 20,5 grader, men det visar jag inte.
”OK jag skall fixa det åt dig”. Hon försvinner ut i köket. Jag tar fram skiftnyckeln och bankar lite i radiatorn. Därefter går jag fram till OK termometern, trycker upp skalan så att den visar 21 grader och precis när jag har gjort det hör jag att hon kommer. Jag skyndar mig till radiatorn och skruvar lite i termostat- ventilen. ”Nu tror jag att jag fixat det” säger jag. Hon går fram till OK termometern och tittar på den. Hennes ansikte är ett enda stort leende när hon vänder sig mot mig ”JA, NU ÄR DET VARMT”
Lurade jag henne? Avgör själv.
Fler berättelser kommer framöver.
